Fri frakt över 500kr     Fria Returer

Det här är CrossFit – del 2

I vår inledande artikel om CrossFit tittade vi på träningsformens uppkomst och på hur ett traditionellt CrossFit-pass ser ut. Här i del två skriver vi om hur träningsformen har utvecklats från de traditionella WOD:arna till den typ av utövning som sker idag. Vi tittar närmare på CrossFit Games, den årliga tävlingen anordnad av CrossFit Inc för att utse världens bästa CrossFit-atleter. Vi försöker också förstå varför CrossFit är en träningsform som har blivit både väldigt hyllad av utövarna men också starkt ifrågasatt av dess kritiker. Vi har därför pratat med två kända idrottspersonligheter för att låta dem ge sina olika syner på CrossFit som träningsform.

Precis som i de flesta sporter så går utvecklingen i CrossFit ständigt framåt. När det gäller CrossFit så är det dock inte utförandet av själva övningarna som förändras, utan snarare hur man tränar för att bättre utföra övningarna. Framförallt väljer allt fler att lägga fokus på att bygga mer ren styrka. Detta innebär mer basövningar och olympiska lyft med tunga vikter och få repetitioner. De klassiska WOD:arna fyller dock fortfarande en viktig funktion när det gäller att jämföra sig med andra CrossFit-atleter och alla utövare vill självklart ha en så bra tid som möjligt på “Grace”, “Nancy”, “Alice” och de andra “damerna”.

Från att tidigare varit en väldigt centralt styrd rörelse där allting utgick från den officiella hemsidan crossfit.com, så har många atleter nu hittat en egen form för sin träning. Det leder till att fler CrossFit-utövare väljer att köra mera individuellt utformade pass. Det ökande antalet ambitiösa utövare har dessutom inneburit en boom av entusiaster som följer tuffa upplägg, så kallade programmeringar. En av de mer populära programmeringarna är Invictus vars pass inte sällan tar över två timmar och ibland även innefattar moment som simning.

CrossFit Games

Om organisationen CrossFit Inc har fått mindre inflytande i den dagliga crossfitutövningen så gäller motsatsen för betydelsen av CrossFit Games. Från att ha varit en relativt liten företeelse när det startade 2007 så har CrossFit Games vuxit till att bli den absoluta medelpunkten för sporten CrossFit.

Varje år samlas de bästa CrossFit-utövarna i världen i Carson City, Californien för att göra upp om titeln “The fittest on the planet”.

games1
CrossFit Games

Tävlingarna planeras av den excentriske Dave Castro som har till uppgift att ständigt hitta på nya och utmanande sätt att testa deltagarna. Varje år höjs ribban för vad som är möjligt att klara av och när man 2013 körde en repris på finalpasset från 2007 så var det bara en deltagare som inte klarade av att slå vinnartiden från 2007. För att gå segrande ur CrossFit Games krävs att man är redo att pressa kroppen förbi det man tror är möjligt. och en person som visat att han klarar av just detta är Rich Froning Jr som 2014 vann CrossFit Games för fjärde året på raken.

castro2
froning2

Dave Castro & Rich Froning Jr

Även om CrossFit Games är den största årliga tävlingen inom CrossFit så är det nog ändå uttagningarna till tävlingen som är de mest omtalade bland utövarna. Open – som uttagningarna kallas – är en femveckorsserie med start i februari med nya tävlingsmoment varje vecka. Resultaten från samtliga deltävlingar slås ihop och de bästa inom varje region går sedan vidare till regionfinalerna där det avgörs vilka som får åka till CrossFit Games.

Det som gör Open så populärt är främst två saker. Dels att alla godkända tävlingsresultat rapporteras in till crossfit.com vilket innebär att du har möjligheten att mäta dig med alla CrossFit-utövare i hela världen. För en tävlingsinriktad CrossFit-atlet så innebär detta självklart ett extra adrenalinpåslag då du inte längre bara tävlar om att vara bäst i din box. Men det som framförallt gör tävlingen intressant är att ingen vet på förhand vilka övningar som kommer att ingå i veckans WOD. Under den tiden som Open pågår så presenteras övningarna av CrossFit Inc i slutet av varje vecka och utövarna har sedan fyra dagar på sig att utföra övningarna på bästa möjliga tid och rapportera in sina resultat. Numera har själva presentationen blivit en stor show som direktsänds på crossfit.com och som följs av förväntansfulla deltagare över hela världen. Att spekulera i vilka övningar som ingår i veckans WOD är självklart väldigt populärt, men det bästa sättet att lyckas bra i Open är förstås att köra en allround träning året runt så att man är redo för vilka utmaningar som än kommer.

20140322_115920
Open 14.4 på CrossFit Kalmar

Röster om CrossFit

Alla är dock inte lika positiva till CrossFit. Det finns de som hävdar att den höga intensiteten som ett CrossFit-pass utförs i ökar skaderisken bland utövarna. Speciellt då det utförs många tunga lyft i hög hastighet vilket lätt kan leda till att man fuskar lite med tekniken.

En av de som riktat stark kritik mot CrossFit är triathleten och föreläsaren Jonas Colting. När vi frågade Jonas om varför han är skeptisk till CrossFit som träningsform gick han in på flera olika punkter som han ifrågasätter.

colting-580x342
Jonas Colting

“Jag är kritisk på synen av CF som en ”magic bullet”, som en genväg där bristen på tid ska kompenseras av intensitet och tempo.

Jag är kritisk på den genvägsmentalitet som CF anammar, där smärta (mjölksyrerelaterad) och utmattning är målet och syftet med träningen. Aldrig har begreppet ”no pain no gain” varit så aktuellt som i CF-kulturen.

Jag är kritisk till den okunnighet om vårt hormonella system som CF-anhängarna kultiverat. Ja, vi ska stimulera HGH och andra hormoner men som CF utförs idag så badar de flesta trogna CF-anhängarna i mjölksyra, adrenalin och kortisol.

Jag är kritisk till hur CF profileras som en träningsform som passar alla, jämt och hela tiden, när sanningen är att CF är en träningsform som passar vissa, ibland, tillfälligtvis och i små doser.

Jag är kritisk till hur man förleder deltagare i CF-boxar att instruktörerna har ”koll” på dem. I Borås har vi upp till 20 deltagare på en instruktör, och det är löjeväckande att påstå att det går att övervaka alla hela tiden. Och det krävs bara ett vingligt lyft med muskler fyllda av mjölksyra för att det ske en riktigt tråkig olycka för deltagaren och dennes rygg eller axlar.
Jag är kritisk till hur man i CF-sfären säger sig fokusera på kvalitet när man i verkligheten tränar precis tvärtom! Utförande och protokoll kompromissas till förmån för kvantitet. Kvantitet genom fokus på mera och flera repetitioner och serier, till utmattningens gräns, på kvalitetens bekostnad.

Jag är kritisk till CF-kulturens ohöljda narcissism och utseendefixering. Jag skrev en bok med titeln ”Jag vill ju bara se bra ut naken”, en titel som är djupt ironisk och kritisk till vår tids fokus på yta. CF-kulturen har, utan ett spår av ironi, anammat den titeln rakt av. Jag är den första att erkänna fåfänga som drivkraft, men det i sig är ett resultat och inte ett mål.
Jag är kritisk till den djupa ådra av självgodhet som präglar CF-kulturen och där man slår sig själva för bröstet i tron att man genom CF tränar sig till fysisk överlägsenhet, inte bara i CF-relaterade övningar utan även i idrottsvärlden i stort. Och att elitidrottare näst intill är korkade som inte förstår ”hur mycket bättre de kan bli” om de bara började svinga kettlebells och köra burpees till utmattning.

Sanningen är att CF-utövare blir bra på CF-övningar, men inte på ett dyft mer. Det finns en enorm övertro bland CF-experter om sin egna fysiska förträfflighet. Jag säger inte det för att dissa de här individerna (för jag respekterar allas förmåga, hög som låg), men CF-kulturen har gjort det till lite av en attityd att framhäva sig själva. Och gärna då på bekostnad av riktiga elitidrottsmän som tävlar i regelrätta idrotter, sanktionerade av riktiga förbund. Och inte av Reebok.

Framförallt är det CF-kulturens fetisch för explosivitet, tempo, maximal ansträngning, mjölksyra och utmattning som stör mig! CF är verkligen träning för vår tid. Vi lever som bekant i de snabba kickarnas tidevarv och vi vill ha det omedelbara, momentana och snabba! Genvägsmentaliteten är något som präglar stora delar av vår kultur och här passar CF in som handen i handsken.”

Jonas sammanfattar mycket av den kritik som riktats mot CrossFit och belyser de negativa aspekter som han upplever. Men självklart är det många som har en mycket mer positiv inställning till CrossFit. Henrik Rydström, fd fotbollsspelare i Kalmar FF, är en av de som har omfamnat träningsformen och tycker att den passar honom utmärkt.

“Jag tilltalas av komplexiteten i Crossfit. Det finns alltid något att förbättra och utveckla. Oavsett om man vill det eller ej tvingas man utanför sin bekvämlighetszon. Att man ofta räknar repetitioner eller tid på utförandet är också en bonus. Då triggas jag i gång lite extra och jag får något att jämföra med. Som före detta elitidrottare tycker jag dock om att slippa hetsen att vinna, i Crossfit finns det en skön anda som säger att det är ansträngningen som räknas och inte resultatet allena. Jag gillar också att det många gånger är korta och intensiva träningspass. Det passar mig och mitt liv väldigt bra.”

IMG20140218131448
Henrik Rydström

Även om åsikterna om CrossFit går isär så kvarstår ändå det faktum att det är en väldigt populär och snabbt växande träningsform. Det kanske är så som Jonas säger att det inte är en träningsform som passar för alla och att det inte finns några genvägar till en fulländad fysik. Men å andra sidan är det väldigt många som har fastnat för CrossFit och som uppskattar mixen av styrka, kondition och intensitet och att man kan få till ett träningspass utan att avsätta flera timmar. Givet är dock att CrossFit kommer fortsätta utvecklas och locka människor som gillar utmaningen att pressa sig själv och sin kropp till total utmattning.


Sportmoments2014-10-3



comments powered by Disqus